Hoppa till innehållet

Donald A. Glaser

Från Wikipedia
Donald A. Glaser Nobelpristagare i fysik 1960
FöddDonald Arthur Glaser
21 september 1926[1][2][3]
Cleveland, USA
Död28 februari 2013[1][2][3] (86 år)
Berkeley, USA
BegravdMountain View Cemetery[4]
Medborgare iUSA
Utbildad vidCalifornia Institute of Technology
Case Western Reserve University
Cleveland Heights High School
SysselsättningFysiker, uppfinnare, neurobiolog, universitetslärare, neuroforskare, molekylärbiolog[5]
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
University of Michigan
Gift medRuth Bonnie Thompson
Lynn Bercovitz
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1960)[6][7]
Elliott Cresson-medaljen (1961)[8]
Medlem av American Physical Society
Guggenheimstipendiet[9]
Redigera Wikidata

Donald Arthur Glaser, född 21 september 1926 i Cleveland, Ohio, USA, död 28 februari 2013 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker och neurobiolog som fick Nobelpriset i fysik 1960 för sin uppfinning av bubbelkammaren.[10][11][12]

Donald Arthur Glaser var son till ryskjudiska invandrare, Lena och William J. Glaser, en affärsman.[13][14] Han tyckte om musik och spelade piano, fiol och altviola. Han gick på Cleveland Heights High School, där han blev intresserad av fysik som ett sätt att förstå den fysiska världen.[11]:2,6,8  Han dog i sömnen vid 86 års ålder den 28 februari 2013 i Berkeley, Kalifornien.[15]

Utbildning och karriär

[redigera | redigera wikitext]

Glaser gick på Case School of Applied Science (nu Case Western Reserve University), där han tog kandidatexamen i fysik och matematik 1946.[11]:10 Under sin utbildning där blev han särskilt intresserad av partikelfysik.[11]:15  Han spelade viola i Cleveland Philharmonic medan han var på Case och undervisade i matematik på högskolan efter examen.[11]:12  Han fortsatte till California Institute of Technology (Caltech), där han doktorerade i fysik. Hans intresse för partikelfysik ledde honom till att arbeta med nobelpristagaren Carl David Anderson och studera kosmisk strålning med dimkammare.[11]:22 Han föredrog tillgängligheten till forskning om kosmisk strålning framför kärnfysiken. Medan han arbetade på Caltech lärde han sig att konstruera och bygga den utrustning han behövde för sina experiment,[11]:22 och denna färdighet skulle visa sig vara användbar under hela hans karriär. Han deltog också i molekylärgenetiska seminarier ledda av nobelpristagaren Max Delbrück[11]:20  och skulle återvänd till detta område senare.

Glaser slutförde sin doktorsavhandling, The Momentum Distribution of Charged Cosmic Ray Particles Near Sea Level,[16] efter att ha börjat som lärare vid University of Michigan 1949.[11]:28  Han doktorerade vid Caltech 1950 och befordrades till professor vid Michigan 1957.[11]:43 Han började vid fakulteten vid Berkeleyuniversitetet 1959 som professor i fysik. Under denna tid behandlade hans forskning elementarpartikelfysiken. bubbelkammaren gjorde det möjligt för honom att observera partiklarnas banor och livslängder. Från och med 1962 ändrade Glaser sitt forskningsområde till molekylärbiologin, med början i ett projekt om ultraviolett strålning-inducerad cancer. År 1964 fick han tilläggstiteln professor i molekylärbiologi. Glasers position (sedan 1989) var professor i fysik och neurobiologi vid forskarskolan.

Utmärkelser och priser

[redigera | redigera wikitext]

Glaser tilldelades Nobelpriset i fysik 1960 för uppfinningen av bubbelkammaren. Hans uppfinning gjorde det möjligt för forskare att observera vad som händer med högenergistrålar från en accelerator, vilket banade väg för många viktiga upptäckter.[11]:64–65

En bubbelkammare

Glaser uppmärksammades vidare med

Övergång till molekylärbiologi

[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha vunnit nobelpriset började Glaser fundera på att byta från fysik till ett nytt område. Han ville koncentrera sig på vetenskap och upptäckte att allt eftersom experimenten och utrustningen blev större och dyrare, fick han göra mer administrativt arbete. Han förutsåg också att den alltmer komplexa utrustningen skulle leda till konsolidering till färre platser och kräva mer resor för fysiker som arbetade inom högenergifysik.[11]:68  Glaser erinrade sig sitt intresse för molekylärgenetik som började vid Caltech och började studera biologi. Han tillbringade en termin vid MIT som gästprofessor och deltog i biologiseminarier där, och tillbringade även en termin i Köpenhamn med Ole Maaloe, den framstående danske molekylärbiologen.[11]:72

Glaser arbetade på UC Berkeleys viruslaboratorium (nuvarande biokemi- och viruslaboratoriet),[11]:76 och utförde experiment med bakteriella fager, bakterier och däggdjursceller. Han studerade utvecklingen av cancerceller, särskilt hudcancern xeroderma pigmentosum.[11]:69  Precis som med bubbelkammaren använde han sin erfarenhet av att konstruera utrustning för att förbättra den experimentella processen. Han automatiserade processen att hälla ut agar, sprida kultur och räkna cellkolonier med hjälp av en maskin som han kallade dumbwaiter. Den tog fotografier, administrerade kemikalier och hade en mekanisk hand för att plocka upp kolonier.[11]:76-77

Kommersiella satsningar

[redigera | redigera wikitext]

Medan han fortsatte att arbeta vid UC Berkeley startade Glaser Berkeley Scientific Laboratory tillsammans med Bill Wattenberg 1968. Det kortlivade partnerskapet arbetade med att automatisera diagnostiska procedurer.[11]:88 

År 1971 grundade han Cetus Corporation tillsammans med Moshe Alafi, Ron Cape och Peter Farley.[11]:89-90  Glasers position var ordförande för den vetenskapliga rådgivande nämnden.[11]:96  Grundarna ansåg att den kunskap som forskarna hade fått om DNA ännu inte hade tillämpats för att lösa verkliga problem.[11]:112  Företaget arbetade med förbättring av mikrobiella stammar,[11]:96-97  och sedan genteknik,[11]:110 och blev det första bioteknikföretaget. Cetus köptes upp av Chiron Corporation 1991.[11]:115

Övergång till neurobiologi

[redigera | redigera wikitext]

Allt eftersom molekylärbiologi blev mer beroende av biokemi övervägde Glaser återigen ett karriärbyte. Hans erfarenhet av att automatisera visuella uppgifter inom fysik och molekylärbiologi ledde honom till ett intresse för mänsklig syn och hur hjärnan bearbetar det som ses. Han började arbeta med beräkningsmodellering av det visuella systemet och visuell psykofysik och tillbringade ett sabbatsår vid Rowland Institute for Science.[10][11]:116 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Donald Glaser, 30 juli 2026.
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Donald-A-Glasertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 120836894, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: donald-a-glaser, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Find a Grave, läst: 13 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12024816397749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  6. ↑ The Nobel Prize in Physics 1960 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 7 maj 2020.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 7 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  9. ↑ Guggenheim fellow-ID: donald-a-glaser.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 Poggio, Tomaso (2013). ”Donald Arthur Glaser (1926–2013) Physicist and biotechnologist who invented the bubble chamber”. Nature 496 (7443): sid. 32. doi:10.1038/496032a. PMID 23552936. Bibcode: 2013Natur.496...32P.
  11. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Vettel, Eric (2006). ”Donald Glaser: The Bubble Chamber, Bioengineering, Business Consulting, and Neurobiology – an oral history conducted in 2003–2004”. Donald Glaser: The Bubble Chamber, Bioengineering, Business Consulting, and Neurobiology – an oral history conducted in 2003–2004. Regional Oral History Office, The Bancroft Library, University of California, Berkeley. http://digitalassets.lib.berkeley.edu/roho/ucb/text/glaser_donald.pdf.
  12. ↑ Glaser, D. (1952). ”Some Effects of Ionizing Radiation on the Formation of Bubbles in Liquids”. Physical Review 87 (4): sid. 665. doi:10.1103/PhysRev.87.665. Bibcode: 1952PhRv...87..665G.
  13. ↑ ”Donald Glaser, Young Jewish Nobel Prize Winner, is Contributor to U.J.A”. Donald Glaser, Young Jewish Nobel Prize Winner, is Contributor to U.J.A. Archive.jta.org. 7 november 1960. http://archive.jta.org/article/1960/11/07/3064192/donald-glaser-young-jewish-nobel-prize-winner-is-contributor-to-uja.[död länk]
  14. ↑ ”Donald A. Glaser – Biography”. Donald A. Glaser – Biography. Nobelprize.org. 2005. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1960/glaser-bio.html.
  15. ↑ Sanders, Robert (1 mars 2013). ”Physics Nobelist and biotech pioneer Donald Glaser dies at 86”. Physics Nobelist and biotech pioneer Donald Glaser dies at 86. Newscenter.berkeley.edu. Arkiverad från originalet den 2015-03-21. https://web.archive.org/web/20150321181116/http://newscenter.berkeley.edu/2013/03/01/physics-nobelist-and-biotech-pioneer-donald-glaser-dies-at-86/. Läst 2 augusti 2026.
  16. ↑ Glaser, Donald A. (1950). The momentum distribution of charged cosmic ray particles near sea level (PhD). California Institute of Technology. OCLC 1014494852. ProQuest 304364096.
  17. ↑ ”Donald A. Glaser”. www.nasonline.org. https://www.nasonline.org/directory-entry/donald-a-glaser-humojx/.
  18. ↑ ”Golden Plate Awardees of the American Academy of Achievement”. www.achievement.org. American Academy of Achievement. https://achievement.org/our-history/golden-plate-awards/#science-exploration.
  19. ↑ ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Donald+A.+Glaser&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced.
  20. ↑ ”Donald A. Glaser” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/person/donald-glaser.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]