Hoppa till innehållet

Helge Skoog

Från Wikipedia
Helge Skoog
Helge Skoog 2008.
Helge Skoog 2008.
FöddHelge Olof Skoog
6 augusti 1938
Borås i dåvarande Älvsborgs län
Död12 december 2025 (87 år)
Södermalm, Stockholm
Aktiva år1961–2020[1]
MakaBusk Margit Jonsson (g. 1964–1977)
Ulla-Carin Giertz (g. 1987–hennes död 2017)[2]
IMDb SFDb

Helge Olof Skoog, född 6 augusti 1938 i Borås i dåvarande Älvsborgs län,[3] död 12 december 2025 i Maria Magdalena distrikt på Södermalm i Stockholm,[4][5] var en svensk skådespelare och komiker. Han var känd för rollen som Ture Sventon i julkalendern från 1989 och långfilmen T. Sventon och fallet Isabella. Åren 2008–2013 gjorde han berättarrösten till tv-programmet Halv åtta hos mig.[6]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Skoog var son till borgmästaren i Borås Carl Axel Skoog (1897–1963) och Karin, född Lindahl (1900–1996). Han började spela teater som barn. Vid Borås läroverk var han 1957 med och bildade teatergruppen Rampljus. Från början hade han tänkt att bli jurist men fick så en roll vid fästningsspelen i Varberg. Där blev han uppmuntrad av skådespelaren Kolbjörn Knudsen att gå vidare och sökte till Göteborgs stadsteaters elevskola. Han kom inte in där men väl vid Dramatens elevskola där han utbildades 1958–1961. Skoog var sedan först engagerad vid Dramaten och fortsatte via Pistolteatern och Riksteatern 1967 till Stockholms stadsteater där han förblev till pensioneringen 1997. Där var han även verksam vid Unga Klara och ledde Klara soppteater från 1988.[7]

Helge Skoog gjorde sig främst känd som satirisk skådespelare när han samarbetade med Jan Bergquist och medverkade i dennes debattpjäser såsom Ivar Kreugers svindlande affärer (1969, för TV 1972) och Buss på sta'n (1970). Många av dessa har visats i tv som Hur man blir rik på aktier (1970), Ljuger Gustav Johansson? (1972) och Folke Bengtssons underbara resa (1975). Han sysslade även med improvisationsteater under formen Teatersport som också visats i tv och där den store inspiratören var Keith Johnstone.

Bland andra roller kan nämnas som Fritiof Enbom i tv-filmen Affären Enbom (1973) och som Ture Sventon i både tv i T. Sventon privatpraktiserande privatdetektiv (1989) och på film i T. Sventon och fallet Isabella (1991), en roll spelad med återhållsam skärpa. Mellan 1999 och 2008 medverkade Skoog som panelmedlem i TV4:s satirprogram Parlamentet. Under 2000 och 2010-talet medverkade han under elva säsonger som berättarröst/kommentator i TV4s matlagningsprogram Halv åtta hos mig. Dagens Nyheters TV-krönikör Johan Croneman skrev bland annat "Man kan bara inte sluta lyssna. På Helge. Utan honom, inget program". Han medverkade i radio som "Notarius Publicus" i programmet På minuten.

1962 fick han Riksteaterns stipendium och 1993 Svenska Teaterkritikers förenings pris för sin verksamhet med soppteatern. Skoog var värd i P1 Sommar vid två tillfällen, 1988 och 2004.[8]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Åren 1964–1977 var Helge Skoog gift med operasångerskan Busk Margit Jonsson, med vilken han fick en son. Mellan 1987 och 2017 var han gift med Ulla-Carin Giertz, med vilken han fick en dotter.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1959Mpari PeKrukan
Luigi Pirandello 		Nils OlsénDramaten
1960Rysk matrosGisslan
Brendan Behan 		Per-Axel BrannerDramaten
1963Andra gästen
En kutryggig man		Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht		Alf SjöbergDramaten
FilchTiggarens opera
John Gay		 Per-Axel BrannerDramaten
1964KurirenTre knivar från Wei
Harry Martinson		Ingmar BergmanDramaten[9]
1965En ung soldatMutter Courage
Bertolt Brecht		 Alf SjöbergDramaten
KanslernYvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz		Alf SjöbergDramaten
1967CristobitaCristobita och Tjuven eller Oss clowner emellan:
Don Cristobal och fröken Rosita (Tragicomedia de Don Cristóbal y la señá Rosita)
Federico Garcia Lorca 		Claes von RettigRiksteatern[10]
Cristobita och Tjuven eller Oss clowner emellan:
Bättre en tjuv i huset än en fnurra på tråden (Non tutti i ladri vengono per nocere)
Dario Fo
1968Pastorn
Poliskommissarien		Jaktscener
Martin Sperr		Ernst GüntherStockholms stadsteater
1970Major Ferdinand von WalterKärlek och politik
Friedrich Schiller		Anders CarlbergStockholms stadsteater
1975EmilHerr von Hancken
Agneta Pleijel 		Johan BergenstråhleStockholms stadsteater
1977Korpral Karl MengkeSlaget vid Lobositz
Peter Hacks 		Friedo SolterStockholms stadsteater
1980OmbudsmannenFabriksflickorna, makten och härligheten
Margareta Garpe och Suzanne Osten		Suzanne OstenStockholms stadsteater
Professor Lüdin m. fl.Hoppla, vi lever!
Ernst Toller 		Fred HjelmStockholms stadsteater
1987Lars GustafssonFurstespegel
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark 		Sven WollterStockholms stadsteater
2010ChefsastronomenAniara
Harry Martinson 		Lars RudolfssonStockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1982AniaraHarry Martinson
Bearbetning Per Lysander 		Stockholms stadsteater

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegi
1963Pär BobergTrivselmyra story
Lars Björkman 		Hans Lagerkvist[11]
1985Kaj HusellDidrik
Christina Herrström 		Peter Schildt[12]
1986Kaj HusellEbba
Christina Herrström 		Peter Schildt[12]
1987Zaphod Beeblebrox och Prostetnic Vogon JeltzLiftarens guide till galaxen
Douglas Adams 		Bertil Goldberg[13]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Helge Skoog om den mystiska sjukdomen”. www.mabra.com. 4 september 2020. https://www.mabra.com/senaste-nytt/helge-skoog-om-mystiska-sjukdomen-och-att-sluta-jobba/6464735. Läst 2 februari 2025.
  2. ↑ ”Ulla-Carin Giertz”. Dagens Nyheter. 9 april 2017. https://www.dn.se/arkiv/familj/ulla-carin-giertz/. Läst 2 februari 2025.
  3. ↑ Sveriges befolkning 1990: Skoog, Helge Olof
  4. ↑ Amanda Dahl (15 december 2025). ”Skådespelaren Helge Skoog är död”. DN.se. https://www.dn.se/direkt/2025-12-15/skadespelaren-helge-skoog-ar-dod/. Läst 15 december 2025.
  5. ↑ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/1000760
  6. ↑ Ann Edliden (16 januari 2015). (på svenska)Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article20171322.ab. Läst 16 mars 2015.
  7. ↑ Boldemann, Marcus: "Tjugo år med soppa till teatern". DN.se, 19 januari 2009. Läst 2012-05-30.
  8. ↑ ”Helge Skoog 2004 - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/373950. Läst 28 oktober 2021.
  9. ↑ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
  10. ↑ Göran O. Eriksson (3 april 1967). ”Barnteatern för vuxna: Vitalt, genuint och befriande”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-04-03/11171-89/14. Läst 10 september 2025.
  11. ↑ ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 37. 18 maj 1963. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-05-18/134/37. Läst 20 mars 2016.
  12. 1 2 ”Radioserierna Ebba och Didrik på Smdb”. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=ebba+didrik+herrstr%C3%B6m+schildt+typ%3Aradio&sort=OLDEST. Läst 23 december 2018.
  13. ↑ ”Liftarens guide till galaxen SR, P1 1987-08-01 15.00-15.45 | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/001822231. Läst 2 februari 2025.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Helge_Skoog&oldid=59585723”